- Det är fråga om ryskt och svenskt 1700-tal, om de möten som ägde rum mellan de två länderna, både i salongerna och på slagfältet, berättar Barbro Bursell, museichef på Livrustkammaren.
I vintras och våras var Furstars möten temat för en mångmiljonsatsning av Livrustkammaren och grannen Nationalmuseum. Mängder av kungliga föremål, konstverk, brev och andra 1700-talsattribut hade sökts upp och sammanställts i en gemensam svensk-rysk utställning.
- Seklets kändisar - kungar och drottningar, vetenskapsmän och konstnärer, politiker och andra aktörer - fick träda fram. Vi berättade om deras roller och agerande i betydelsefulla sammanhang.
Bursell påminner om att banden mellan Sverige och
Ryssland under 1700-talen var intima och mångsidiga. Kungahusen var släkt med varandra, handeln var livlig, kunskapsutbytet stort, festerna vid kungarnas möten praktfulla - och som goda grannregenter lät de undersåtarna slå ihjäl varandra i en rad krig och satsade enorma skattepengar på att bygga upp avskräckande krigsmakter.
Aldrig förr har ett museisamarbete som detta ägt rum mellan länderna. Sovjettiden innebar ett fängelse för en stor del av det gamla Rysslands kulturskatter - och skapade ett enormt sug efter dem.
- Nu är Östersjön åter prioriterat politiskt samarbetsområde. Därför gick det att genomföra det här samarbetsprojektet. Men bakom ligger också ett mångårigt och systematiskt arbete av kontaktskapande och mental förberedelse, säger Bursell.
IT-versionen av Furstars möten har "spetskaraktär", enligt Barbro Bursell, och finansieras med rejäla belopp av framför allt Wallenbergs stiftelse och KK-stiftelsen.
En stor mängd 1700-talspersonligheter och dramatiska händelser presenteras - dels som sådana, men också i förhållande till varandra.
- Vi vill berätta historien på ett nytt sätt, insiktsfullt och med mycket upplevelser. Orsak och verkan, före och efter, synliggörs med hjälp av tidsaxlar. Det går att på skärmen samtidigt spana in Sverige och Ryssland, till exempel att jämföra de militära resurserna i länderna. Måleriet och modet, matvanor och utbildning, allt sådant finns med för att åskådliggöra skillnader - och likheter - mellan länderna.
- Syftet är att försöka berätta utan den "klokhet" eftervärlden lagt över 1700-talet. Nutida människor ska ha en chans att uppleva skeendet som man gjorde då. Man ska kunna lära känna sig själv - i historiens spegel, säger Bursell.
Möjligheterna att göra detta ges av den nya tekniken. Huvudprodukten är en cd-rom-skiva, som kommer ut på marknaden i höst.
IT-produktionen är ett sätt att göra Livrustkammarens och Nationalmuseums idévärld och tillgångar tillgängliga för alla. Men kravet på stilenliga lösningar gör de två institutionerna inga avkall från.
- Vi är måna om att även en cd-rom-skiva eller en hemsida ska hålla en hög nivå vad gäller både innehåll och stil. Det vi presenterar ska vara funktionellt och elegant på samma gång, säger Barbro Bursell bestämt.
Peter Simons - ansvarig för designen och de tekniska lösningarna - gör ingen hemlighet av att han uppskattar denna typ av uppdrag.
- I IT-branschen är det väldigt vanligt att man försöker tillämpa den nyaste tekniken och söker de häftigaste lösningarna - vare sig de behövs eller inte.
- Men enligt mitt synsätt är tekniken underordnad budskapet. Dessutom är tydlighet viktigare än artisteri. Design kan vara hur vacker eller sofistikerad som helst, men står den i vägen för budskapet är det dålig design!
I Furstars möten har Simons dessutom kunnat testa många grepp i den konst det sist och slutligen alltid är fråga om: att berätta.
- Historia har alltid fascinerat mig. Det är ingen slump att vissa berättelser lever kvar hur länge som helst. De har något som gör att de når in i människors hjärtan. Att förstå vad detta något är, det är den största utmaningen, säger Peter Simons.
