I slutet av 1700-talet funderade Adam Smith över hur vi skall se på och hantera begreppet värde. Smith var moralfilosof och frågade sig: Vad är en god handling? Vad är värdefullt? I Smiths värld fanns ingen motsättning mellan det goda och det värdefulla.
Som en del i det moderna projektet, som Smith var med om att dra i gång, skulle utsagor och värdeutlåtanden emellertid kunna verifieras, falsifieras och helst mätas. Fysikens teorivärld blev ett föredöme, frågeställningar i moraliska spörsmål blev smått omöjliga. Sakta men säkert blev priser, pengar, export, bytesbalanser, tillväxt och andra kvantitativa fenomen det som alla ekonomer sysslade med. Ämnets gamla samband med moralfrågorna tonade bort.
I denna moderna "förnuftiga" tankevärld är värdeomdömen kopplade till efterfrågan av varor och tjänster. Alla försök att ändra våra värdekriterier är dömda att misslyckas. Det äkta behovet och den äkta efterfrågan möter en vara, en produkt. Varan har givna och fasta egenskaper, stabila över kulturgränser och genom tidsepoker. Informationen och värdeinnehållet finns i objektet och i dess fysiska konstruktion. Ämnet ekonomi hamnade i ett rationellt och mekanistiskt universum.